torsdag 18. juni 2009

Det tar den tid det tar

En motorväg skär genom centrum,
över torgen och betongen
i en plötslig hagelstorm
man glömmer att nätterna är korta
och sömnen den bedrar mig,
med min hjärtesorg


älskling i natt kom du tillbaka

och allting var förlåtet
i en återvunnen dröm
och just i ögonblicket när jag vaknar,
hänger skuggan av hoppet kvar på mitt rum


älskling, jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
en nystart, jag tänker nya tankar
men allt det där du föll för,
finns fortfarande kvar
allting har förändrats,
men jag känner likadant

Ingen kommentarer: